Angie
24-åringen hoppade rätt in i de svenska hemmen när hon sensationellt vann världscuptävlingen i Scandinavium i vintras.
Några av ridsportens mest initierade experter stakade omgående ut en framtid i spikrak riktning mot världseliten.
Likheterna med en viss Malin Baryards kickstart på karriären för 15 år sedan drogs helt naturligt. Samma plats för genombrottet, samma envishet, samma fräscha ungdomliga framtoning. Den som tittade och lyssnade noga noterade också en annan gemensam nämnare, den där bestämda beslutsamheten, hård som granit.
Men ridsport är en materialsport. Materialet heter hästar och riktigt bra hästar kostar pengar. En del har mer såna än andra. Några kan köpa framgång, andra får jobba hårdare.
Augustsson fick kämpa men belöningen för slitet smakade så mycket bättre när den kom den där vinterdagen i februari.
Storyn om henne och elvaåriga fuxstoet Mic Mac Du Tillard är lång. Den korta versionen:
För fem år sedan flyttade Angelica till Tyskland och började jobba hos tränaren och hästhandlaren Dietmar Gugler. Där tog hon hand om Mic Mac. Två år senare såldes hästen till USA. Där trivdes varken hästen (som till råga på allt döptes om till Midtown) eller hennes nya ryttare med varandra. Förra sommaren köptes hästen tillbaka.
Ett halvår senare kom succén.
– Jag har Dietmar att tacka för mycket av framgången. Han har alltid haft idén att jag som ryttare måste träna mig själv, förbereda mig själv, träna mig på alla detaljer... jag har känt ganska länge att jag är redo för de stora banorna men inte haft en häst till det, säger Augustsson.
Nu är ekipaget högaktuellt för EM-laget i Madrid i september, som dessutom är OS-kval. Insatsen i fredagens nationshoppning och söndagens stjärnspäckade GP i Falsterbo blir en fingervisning om förbundskaptenen Sylve Söderstrand satsar på Augustsson och Mic Mac när det blir skarpt läge.
– Hon har erfarenhet av att tävla på stora tävlingar och en häst som har kapacitet... självklart är hon en i truppen som är aktuell, säger Söderstrand.
Själv känner hon ingen press, snarare sporrar den.
– Jag blir taggad av nya utmaningar. Visst är det annorlunda att tävla i lag och det här är det största jag gjort i lag, men jag gillar det. När jag får en svår uppgift vill jag se till att klara den. Jag letar alltid efter nya utmaningar.
Har det alltid varit så?
– Det föddes jag nog med...
xoxo gossip girl
